she's lost control again
När Joy Division kommer tillbaka om och om igen, det går inte att säga nej. Typ
---
att plöja?
Det händer inte speciellt mycket, det känns som att vi bara jobbar om varandra - fast det är ju inte helt sant. Om man nu ska tänka efter...
Hatar mig själv för att jag blivit så besatt av Big Brother, inte 24/7 besatt kanske, men snudd på. Blir så sjukligt engagerad! haha, varför?!
Jag har sökt skola och håller nu alla tummar jag har för att jag ska komma in, vill så himla gärna börja plugga igen. Åh, använda hjärnan ordentligt och inte bara plöja igenom massa böcker som man ändå inte har någon att prata med om, just nu är det Simon och ekarna som jag älskar av hela mitt hjärta. Alltså, jag vet inte hur jag ska förklara utan att det låter töntigt, men den berör på alla plan - man blir arg och ledsen och glad och uppspelt och man får ont i magen. Inte helt omöjlligt att alla känslorna kommer på en gång. Vill inte slita mig, blir arg när någon stör mig i min läsning. Innan denna var det Niceville, kan fortfarande tänka tillbaka och liksom fundera vad som hände sedan, efter den sista sidan... Men det gör en ju bara dum i huvudet. Precis som allt annat ältande.
Hatar mig själv för att jag blivit så besatt av Big Brother, inte 24/7 besatt kanske, men snudd på. Blir så sjukligt engagerad! haha, varför?!
Jag har sökt skola och håller nu alla tummar jag har för att jag ska komma in, vill så himla gärna börja plugga igen. Åh, använda hjärnan ordentligt och inte bara plöja igenom massa böcker som man ändå inte har någon att prata med om, just nu är det Simon och ekarna som jag älskar av hela mitt hjärta. Alltså, jag vet inte hur jag ska förklara utan att det låter töntigt, men den berör på alla plan - man blir arg och ledsen och glad och uppspelt och man får ont i magen. Inte helt omöjlligt att alla känslorna kommer på en gång. Vill inte slita mig, blir arg när någon stör mig i min läsning. Innan denna var det Niceville, kan fortfarande tänka tillbaka och liksom fundera vad som hände sedan, efter den sista sidan... Men det gör en ju bara dum i huvudet. Precis som allt annat ältande.
Dagar hit & dit. & solen såklart.
Igår "firade" vi vår 3årsdag. Vi åt middag, sen åkte J till jobbet & jag kollade på Glee. Jaja, det känns som att man kanske lägger lite krut på bröllopsdsgen istället. Romantikens kung & drottning är väl vi?
Idag har jag varit hos tandläkaren. Inga hål & ingen gråt. Bra med andra ord.
Submarine in the bathtub
Jag läste ett blogginlägg av min fina vän Anne som är ute i världen. Saknar henne så himla mycket. Vill såklart att hon ska vara här i Stockholm med mig men ändå är jag så glad för hennes och Noreas skull att de är ute och ser världen.
Det är ett jävla grubblande. Inte ens min jakt på det perfekta nagellacket kan få mig på andra tankar. Konstigt det där, livet.
Har grinat. Skrattat. Lekt. Sovit gott. Sovit dåligt. Dansat i timmar med världens bästa Stefan. För att sedan landa och vara lite sådär igen. Men sen varit glad som fan igen över vårsolen och allt dom kommer med den. Fågelkvitter. Jaguar läst massa böcker och jag har slutat läsa en del innan sista sidan för att de helt enkelt inte hållit måttet.
Egentligen är det Niceville som varit bäst. Försöker sinka mig själv och inte läsa den för snabbt, vill aldrig att den ska ta slut för språket är så bra & för att den inger något slags hopp. För om slavar kan vara lyckliga kan alla det. & det är ju bra. Gud vad emo, jag är inte alls så som det låter. Jag lever mig bara in alldeles för mycket i böckerna.
Jag har tatuerat mig också, flera namnteckningar, mamma pappa & farmor. Är så himla nöjd. Jag säger alltid att den här är den sista men så kommer det nog inte bli på ett tag. Sådeså.
